Fältundersökning: Louis de Geer – God tillgänglighet för rörelsehindrade

Historik
Louis de Geer har fått sitt namn efter ”den svenske industrialismens fader” som skapade arbetstillfällen och nya möjligheter att bedriva handel såväl som järnutvinning och mässingstillverkning. Dessutom startade Louis de Geer på kunglig order den första egentliga textiltillverkningen. Han levde på 1600-talet och det var då Holmens Bruk startade i det som vi idag kallar Louis De Geer. Under 1900-talet blev Louis de Geer ett konsert- och kongresshus. Idag finns det allt från museer, caféer, restauranger till konserter och privat bokning för konferensmöten.

Som synskadad, blind eller med läs- & skrivsvårigheter
Framkomligheten är bra, det är stora ytor att ta sig fram på och inga trösklar som hindrar framkomligheten. Dock är byggnadens trappor inte utmärkta tillräckligt tydligt med markeringar för var de börjar och slutar. Ledstänger finns vid alla trappor och ”balkongräcken” finns på läktarna. Belysningen känns genomtänkt, men dock så saknas extra belysning över vissa skyltar t.ex. toalettskylten. Det finns ingen information på punktskrift eller några andra specifika hjälpmedel för de synskadade eller blinda så som t.ex. en audioguide om kommande evenemang. Vid en första anblick är nödvändigheter som toaletter och hissar svåra att hitta. Annars är skyltarna lättlästa. Informationen kan ses som bristande. Det finns en informationsdisk men den står oftast tom. Annars finns det broschyrer utplacerade inne i byggnaden och en liten monitor som visar olika typer av information. Men ingen text som är anpassad specifikt för de med läs och skrivsvårigheter eller synskador.

Betyg: 2 av 5

Som hörselskadad eller döv
Det finns en hörselslinga installerad i den stora konsertsalen. Dock så täcker inte denna alla platser, vilket innebär att det är viktigt att man ringer i förväg så att personalen kan placera en på de platser hörselslingan täcker. Ljudnivån är i övrigt låg och behaglig då lokalen är stor och luftig. Det finns ingen information som är anpassad och översatt till teckenspråk och inte heller kan någon i personalen teckenspråk.

Betyg: 3 av 5

Som rörelsehindrad
Utanför finns tillgång till handikapparkering och gångvägen till Luis de Geer är jämn och lättillgänglig. Entrén är rymlig och dörrarna in till lokalen kan öppnas med hjälp av dörröppnare. Väl innanför de första dörrarna finns det en ”sluss” där det finns tre smala dörrar men även en stor dubbeldörr med inkopplad dörröppnare. Annars är framkomligheten inne i lokalen god. Golvytorna är plana och det finns gott om plats. Byggnaden är utrustad med hiss och handikapptoaletter. Hissen hålls öppen automatiskt så man som rörelsehindrad lätt kan komma in i hissen utan att behöva stressa. Hissarna är nybyggda och relativt rymliga. Det finns även 6 handikappsanpassade platser i konsertsalen. Toaletterna är fräscha och rymliga. Det finns ingen rullstol att låna, däremot finns det många vilobänkar. Även restaurangen är lättillgänglig och här finns mycket plats och utrymme. Hissknappar och information sitter i bra höjd, dock så finns det monitorer högt upp med information som kunde sitta längre ner. Garderoben är bemannad så att man lätt kan få hjälp.

Betyg: 4 av 5

Sammanfattning
Louis De Geer är helt klart en godkänd byggnad att vistas i som handikappad. Självklart finns det brister som i allt annat. Några av de största är informationstexterna kan bli svåra för personer med en synskadad att tyda, beroende på vilken grad av synskada man har. Lokalerna är anpassade främst efter de rörelsehindrade och rullstolsburnas kriterium.

Helhetsbetyg: 3 av 5

Fältundersökning: Stadsbiblioteket – Ett vardagsrum för folket

Historik
I början av 1900-talet diskuterades möjligheterna till ett gemensamt bibliotek och 1906 beslutades det om ett enhetsbibliotek i Norrköping. Syftet var att förena den exklusiva finkulturen med allmänhetens växande (behov?) av bildning. Den 22 oktober 1913 kunde Stadsbiblioteket slå upp sina portar. På grund av ökat antal boklån och ökat intresse, revs det gamla biblioteket 1970 för att bana vägen för ett större och mer folkkärt bibliotek. 1973 var det nybyggda biblioteket klart att invigas.

Som synskadad, blind eller med läs- & skrivsvårigheter
Även om entrén är nog så öppen, så är framkomligheten inne i själva biblioteket ganska begränsad på grund av inte alltid så strategiskt placerade bokhyllor, bord, stolar och datoravdelningar. Små smala lysrör sitter på relativt låg höjd och ger ett mjukt och inte särskilt bländande ljus. Bokhyllor är målade i olika starka färger efter ämnesindelning, vilket underlättar för den synskadade att orientera sig. Vad gäller utbudet så finns det fyra olika taltidningar att lyssna på, dock enbart två kassettbandspelare. Det finns ett litet bestånd av punktskriftsböcker och även ett antal taktila bilderböcker. Förstoringsglas finns att låna i informationsdisken och skyltar är relativt stora och lättlästa. Det finns en dator med talsyntes, förstoringsprogram och program för läs- och skrivträning. Det har funnits ett informationsblad om talboksavdelningen på punktskrift, men det är i dagsläget inte uppdaterat.

Betyg: 4 av 5

Som hörselskadad eller döv
Ljudnivån är låg och miljön lugn, utan några högre störande ljud. När ombyggnationerna av det nya resecentrumet vid Söder Tull pågick var det mycket buller och oväsen runt biblioteket, men nu står resecentrumet klart och ljudnivån har återgått till den normala. Det finns teckenspråksböcker att tillgå, dock så är information om verksamheten ej anpassad och översatt till teckenspråk. Inte heller verkar någon i personalen kunna språket och brandlarmet är inte visuellt.

Betyg: 2 av 5

Som rörelsehindrad
Handikapparkeringen är närliggande och ett gångstråk från denna och till biblioteket finns. Dock så är gångstråket kullersten. De två entrédörrarna öppnas automatiskt, men vid mycket kall väderlek är automatiken ofta avstängd. Stådatorerna i entrén är omöjliga att använda för rullstolsburna, men det finns dock datorer på lägre bord inne i själva biblioteket. Mitt inne i lokalen finns 2 hissar, varav den ena har automatisk öppning. Golvytorna är plana och utan trösklar. Sittplatser för en stunds vila finns det många av. Framkomligheten mellan bokhyllorna är inte den bästa alla gånger, men det fungerar. Även om en hel del bokhyllor är av den lägre sorten, så finns det likväl många högre. Personalen är dock villig att hjälpa till vid behov. Receptionsdisken är ganska hög, men däremot så är informationsdiskarna inne i biblioteket på låg och anpassad höjd. En handikappstoalett finns, dock så är den låst för att undvika vandalisering och personalen öppnar istället vid förfrågan.

Betyg: 3 av 5

Övrigt
Kommunen har gjort en översyn av tillgängligheten på Stadsbiblioteket och det finns en hel del som kommer att åtgärdas. Bland annat så kommer toaletter och hissar att byggas om inom en snar framtid.

Sammanfattning
Biblioteket får godkänt vad gäller tillgängligheten, men vi håller också med om kommunens slutsats att det finns mycket att åtgärda. Utbudet för synskadade, blinda och personer med läs- och skrivsvårigheter är relativt stort. Litteratur och information finns som lättläst, talat och på punktskrift. Framkomligheten i lokalen och de ibland avstängda entrédörrarna är de största bristerna, likväl som personalens bristande kunskaper i teckenspråk. Informationsdiskarna inne i biblioteket fungerar annars väldigt bra och personalen är trevlig och hjälpsam.

Helhetsbetyg: 3 av 5

Fältundersökning: Östgötateatern – Otillgänglig för rullstolsburna

Historik
1903 revs Norrköpings gamla teater i trä, Eklundska Teatern. Arkitekten Axel Anderberg, som ritat bl.a. Kungliga Operan och Oscarsteatern, anlitades för att göra ritningen till det nya teaterhuset. Detta invigdes sedan i februari 1908. Under en lång tid var det olika resande teatersällskap som använde sig av teaterhuset och scenen, men 1947 bildades Stadsteatern Norrköping-Linköping med en fast ensemble. 1980 ombildades teatern och blev en stiftelse med namnet Stiftelsen Östergötlands Länsteater, även kallad Östgötateatern. Scenen är drygt 17 meter bred och 12 meter djup, medan salongen rymmer ca 600 personer.

Som synskadad, blind eller med läs- & skrivsvårigheter
Torget utanför teatern är försett med ”käppmärken” som leder fram till trappan. Trappan har i sin tur mycket bra ledstänger och markeringar på första och sista trappsteget. Ledstängerna är nygjorda och förlängda sedan sommaren 06 och leder även en bra bit när man kommit upp för trappan. Väl inne på teatern finns det en tydlig markering på golvet som leder fram till biljettkassorna. Överallt på teatern finns markeringar på trappor och trösklar och andra föremål som skulle kunna utgöra risker för fall mm. Ledstängerna till trapporna som leder upp till första och andra parkett är även dem nygjorda sommaren -06 och börjar en bra bit innan trappans första trappsteg och fortsätter en bra bit efter sista trappsteget. Inne i själva teatern är alla trappsteg försedda med stegbelysning. Vid varje föreställning som teatern sätter upp har man en särskild visning med syntolkning, detta kan även utökas med ytterligare föreställningar om intresset är stort. På grund av filter i vissa av nödutgångsskyltarna är ljuset från dem inte så starkt och det finns heller ingen information i punktskriftsform vilket drar ner betyget något.

Betyg: 4 av 5

Som hörselskadad eller döv
Ljudklimatet är behagligt och lugnt dagtid, dock så höjs ljudnivån avsevärt innan en föreställning då lokalerna fylls med folk. Men dagtid är lokalerna lugna och vi hör inget störande bakgrundsbuller. Vid kassan finns en skylt där det står att hörselhjälpmedel finns att låna och att man då ska kontakta vaktmästaren. Det finns hjälpmedel som antingen förstärker den hörselskadades hörsel eller dennes hörapparat, men även hörselapparater. Den största teaterlokalen har en hörselslinga installerad. Denna täcker dock inte hela lokalen vilket innebär att det är viktigt att man berättar om sin hörselskada då man beställer biljett, så att personalen kan placera ut en på de platser slingan täcker.

Betyg: 4 av 5

Som rörelsehindrad
Teatern har närhet till parkering med handikapplats. Det finns ingen automatisk dörröppning kopplad till entrédörrarna. Huvudingången är dessutom oåtkomlig för rullstolsburna och de hänvisas till en dörr på sidan av byggnaden. Som det ser ut idag är det i princip omöjligt för en rullstolsburen att ta sig in och köpa biljetter ensam under dagtid. Detta på grund av att personalen i kassorna inte kan gå ifrån kassan och öppna sidodörren - något som skulle vara nödvändigt eftersom denna inte har någon dörröppnare kopplad till sig. Därefter kommer man till hissen som inte är tillräckligt stor för en paramobil och inte heller sluten, vilket kan innebära risk för att man kan klämmas.

Betyg: 1 av 5

Övrigt
Att det inte finns någon automatisk dörröppning i entrén är något som förhoppningsvis ska åtgärdas under sommaren -07. Teatern har haft önskemål om att bygga en rullstolslyft framför huvudingången, men på grund av att huset och området runt omkring är både K-märkt och minnesmärkt anser kommunen att detta inte är lämpligt. Man har istället planer på att göra sidoingången mer tillgänglig och synbar genom skyltning på fasaden och ”käppmärken” i asfalten som leder till denna ingång.

Sammanfattning
I dagsläget är Östgötateatern i Norrköping väl anpassad för personer med syn- och hörselskador, men däremot är tillgängligheten för rullstolsburna desto sämre vilket drar ner helhetsbetyget. Men i och med de planer som finns så hyser vi förhoppningar om att tillgängligheten även för rullstolsburna kommer att förbättras inom en snar framtid. Och när problemen har åtgärdas så kommer Östgötateatern vara en av de bäst anpassade kulturinstitutionerna i staden.

Helhetsbetyg: 3 av 5

Fältundersökning: Filmstaden – En stor biograf med stora brister

Historik
1919 föddes AB Svensk Filmindustri, som många år senare skulle mynna ut i SF Bio - Sveriges idag största biografkedja. Filmstaden i Norrköping invigdes i december 1988. Filmstaden har totalt 734 platser, uppdelade på 8 salonger. Störst är salong 3 med 244 platser och minst är salong 4 med 54 platser.

Som synskadad, blid eller med läs- & skrivsvårigheter
Både informationstavlan där man kan läsa om de aktuella filmerna, samt skärmarna som visar hur många sittplatser som finns kvar till respektive film och dess starttider, har en onödigt liten text. TV-skärmarna sitter dessutom väldigt högt upp vilket försvårar läsningen ytterligare. Belysningen inne i själva byggnaden, vid informationstavlan och så vidare är god, men däremot är korridoren mellan de olika salongerna och toaletterna, väldigt dunkla. Möjligheterna att som blind ta del av utbudet kan vi tänka oss vara extremt begränsade.

Betyg: 1 av 5

Som hörselskadad eller blind
Hörselslingor finns i alla salonger, men fungerar inte i hela rummet. Bäst för en hörselskadad är raden mitt i salongen stol 2-4. Hörslingan fungerar inte alls på de översta raderna i samtliga salonger. Det finns ingen information som är översatt till teckenspråk. Inte heller finns det några filmer på teckenspråk som visas. Ljudklimatet är ganska högt och bullrigt i själva byggnaden Filmstaden, på grund av närliggande restauranger.

Betyg: 2 av 5

Som rörelsehindrad
Alla salonger ligger på markplan. Stolarna i tre av salarna längst fram på anvisad sida är löstagbara. Information finns inne i respektive salong. Tre av salongerna har även plats för en permobil större än standardmåttet 60 cm. En stor nackdel är att de oftast bara kan ta in en permobil i salongen samtidigt, vilket begränsar personer i permobil att sällskapa med varandra. Framkomligheten fram till byggnaden är bra. Ramp finns utanför och hissar som går ner från parkeringshuset till biografen om man kommer med bil. De tunga dörrarna in till salongerna har inte automatik. Dessa måste någon hjälpa en med om man inte klarar det själv. Disken där bland annat biljetter, godis och popcorn säljs är hög och därför inte speciellt handikappsanpassad.

Betyg: 3 av 5

Övrigt
Efter åtskilliga försök att få tag på någon ansvarig på Filmstaden tvingades vi att ge upp. Så på grund av avsaknaden av telefon- och mejlkontakt blev resultatet att vissa frågor inte kunde besvaras. Denna snudd på omöjlighet att få hjälp eller information är en klar nackdel om man som funktionshindrad har frågor eller behöver information som inte står på hemsidan

Sammanfattning
Framkomligheten är genomgående bra. Ytorna är plana och fräscha. Dock finns det många begränsningar för en funktionshindrad. Bristen på platser för de som har en permobil är under all kritik. Sittplatserna är enstaka och viss framförhållning krävs för att göra i ordning platsen innan filmen börjar. Är man rullstolsburen är den givna platsen längst ner. Då bioduken i ett flertal salonger sitter högt upp så kan det bli en belastning för huvudet att hela tiden behöva sitta längst fram. Utbudet för personer med grov hörselskada eller dövhet består mer eller mindre av enbart utländska filmer med textning. De blindas möjligheter kan vi tyvärr inte säga mycket om, då de urusla kontaktmöjligheterna gjorde det omöjligt att få tag på någon ansvarig.

Helhetsbetyg: 2 av 5

Fältundersökning: Bio Harlekinen – Satsar på framtida teknik

Historik
Harlekinen har funnits i sin nuvarande form sedan 1969. Harlekinen är en biograf, teater och föreläsningssal. Filmutbudet består ofta av ”mindre filmer”, independentproduktioner och internationell film. Man anordnar babybio, studentbio, seniorbio och skolbio. Salongen är belägen i samma byggnad som konstmuseet i Norrköping.

Som synskadad, blind eller med läs- & skrivsvårigheter
Det är dåligt skyltat till Harlekinens salong när man kommit in i Konstmuseet och därmed svårt att hitta. De små broschyrerna innehållandes information om aktuella filmvisningar har en väldigt liten text som inte riktigt lämpar sig för personer med synskador. Om du behöver hjälp med att läsa informationen får du fråga personalen om hjälp. Belysningen kan ändras efter behov och på så sätt anpassas till ändamålet.

Betyg: 2 av 5

Som hörselskadad eller döv
Miljön är lugn och ljudnivån är låg och fri från buller. Det finns inga tekniska hjälpmedel för hörselskadade. Textning av svenska filmer är dock möjligt. Brandlarmet är inte visuellt och ingen i personalen kan teckenspråk.

Betyg: 2 av 5

Som rörelsehindrad
Vid större sällskap förbeställs salen, och platserna på golvplanet plockas bort, vilket fungerar bra. Annars finns det hyfsat med plats på golvplan. Mindre bra är att den enda nödutgången som är stor nog för att rymma en rullstol öppnas inåt. Ytterligare tre nödutgångar finns men de är således för smala för att rymma någon form av rullstol. Annars finns det en handikappsanpassad toalett, automatiska dörröppningar och hiss.

Betyg: 3 av 5

Övrigt
I harlekinen blir vi bra bemötta av vänligt och hjälpsam personal. Man berättar att det med framtidens digitalbio kommer att bli lättare att på alla filmer (framförallt de svenska) jobba med textning för döva, och kanske också syntolkning för blinda. Att införa detta är något Harlekinen arbetar för.

Sammanfattning
Nödutgångarna, brandlarmet och personalens brister inom teckenspråk är svaga punkter. Lokalen är dåligt anpassad för en hörselskadad, något som skulle behöver åtgärdas. Annars finns det relativt gott om plats för en grupp rörelsehindrade att vistas på inne i salongen. Harlekinen har också möjlighet att ta emot större grupper med funktionshindrade samtidigt, om man förhandsbokar lokalen. På grund av Harlekinens ambitioner att införa bio för syn- och hörselskadade blir slutbetyget en 3:a istället för en 2:a.

Helhetsbetyg: 3 av 5

Fältundersökning: Konstmuseet - Främst anpassat för rörelsehindrade

Historik
Konstmuseet började byggas 1941, men då detta var när andra världskriget rasade var det ont om både pengar och material. Man trodde att grunden skulle få byggas av granit istället för cement. Så blev det dock inte, man fick tag på tillräckligt med cement, men sedan sade istället myndigheterna nej och bygget låg nere fram till 1944. Två år senare kunde till slut Norrköpings Konstmuseum byggas färdigt och invigas där det är beläget idag på Kristinaplatsen.

Som synskadad, blind eller med läs- & skrivsvårigheter
Totalt sett är framkomligheten bra. Det är plana ytor och inga föremål i vägen. Utrymmena är dock ganska begränsade när det gäller att ta sig till dom olika utställningarna och glasdörrarna in till utställningsrummen behöver man nog inte vara synskadad för att gå in i. Den estetiska skyltningen vid entrén är nog också svår att ta till sig om man har en synskada eller synnedsättning. Har man läs och skrivsvårigheter är nog den konstnärliga utformningen av de olika uställningarna ligger vid entrén en smula svårtydlig.

Betyg: 2 av 5

Som hörselskadad eller döv
Det är en lågmäld ljudkuliss på Konstmuseet, utställningen Rock `n´ Roll innehar dock (av naturliga skäl) en hög ljudnivå som exempelvis blir jobbig för människor som har en hörselskada. Museet är inte alls anpassat för personer med hörselskada. Det finns varken någon hörslinga eller audioguide. Den enda passningen är att den vanliga guiden använder mikrofon. Museet tror ändå att människor som är hörselskadade kan njuta av konsten eftersom det är en visuell upplevelse.

Betyg: 2 av 5

Som rörelsehindrad
Parkeringen utanför museet inrymmer enbart några platser men inte en enda handikappsplats. Med rullstol är det nog inga större svårigheter att ta sig fram i byggnaden. Hissar finns som dock känns tämligen smala. Handikapptoalett finns men den är dåligt skyltad men väldigt rymlig. Det är plana ytor på museet, inga höga trösklar som är svårpasserade. Det finns en ramp till byggnadens huvudentré men den känns en aning brant för människor som är rullstolsburna och inte har den bästa kraften i armarna för att ta sig upp på ett smidigt sätt. För människor som behöver sätta sig ned och vila finns viloplatsen i form av kafeterian och en bänk utanför toaletterna men inne i själva utställningshallarna finns ej några sådana platser. Kafeterian i museet är möblerad så den passar en handikappad.

Betyg: 4 av 5

Övrigt
Personalen är väldigt tillmötesgående och informerar gärna om hur handikappsanpassningen är på museet. När det gäller information på museets hemsida så finns den knappt. Museet har ingen egen hemsida utan bara på Norrköpings kommuns hemsida där man hittar information om de olika utställningarna.

Sammanfattning
Som helhet är Konstmuseet bra handikappsanpassad, som rullstolsburen kan man ta sig fram överallt i byggnaden men själva entrédörrarna till de olika utställningssalarna är otympliga och där måste man om man som rullstolsburen kommer utan assistent ha hjälp av personalen.

Helhetsbetyg: 3 av 5

Fältundersökning: Stadsmuseet – Norrköpings mest omoderna?

Historik
Norrköpings stadsmuseum är främst ett lokalhistoriskt museum, vars främsta uppgift att lyfta fram stadsmiljöperspektivet och visa på hur verksamheterna i industrilandskapet förändrats. Allt från hantverk till industri och från pappers- och textilproduktion till IT- och kunskapsproduktion ska behandlas. Museet är inrymt i byggnader utmed Strömmens norra strand; Bergsbrogården, Knäppingen, Ultra och NIGA. Husen användes tidigare som textilfabriker, färgerier och festlokal men har fungerat som museum sedan 1981.

Som synskadad, blid eller med läs- & skrivsvårigheter
Museet känns inte anpassat till synskadade. Det finns vissa delar av utställningarna som är dåligt avgränsade där det känns som att man skulle kunna skada sig om man går allt för nära utställningsföremålen. Då tänker vi främst på de stora industrimaskinerna på våning två. Några av lokalerna har alldeles för svagt ljus och dova färger för att man som synskadad lätt skall kunna orientera sig. Det finns markeringar på sluttande golv och i trappor, men inte överallt, vilket kan göra det svårt att se var de börjar och slutar. Det finns heller inga markeringar på golvet som visar var exempelvis informationsdisken är. Museet har som det ser ut idag inga planer på att ha utställningar där man kan få känna på föremål och det finns heller inte någon text på blindskrift i museet. Ledstänger finns vid trappor, men slutar på vissa ställen tvärt innan man helt nått golvytan. Museet har inte utformat några broschyrer speciellt anpassade för personer med synskador eller läs och skrivsvårigheter Dock så är de broschyrer vi hittar relativt lättlästa. Informationsdisken är även bemannad under hela dagen. Det känns annars över lag som att synskadade och blinda tyvärr är en bortglömd grupp på stadsmuseet.

Betyg: 1 av 5

Som hörselskadad eller döv
Ljudklimatet känns behagligt och lugnt, vi hör inget bakgrundsbuller. I själva utställningarna ingår ingen musik eller några ljud, utan enbart föremål och text, vilket gör det lätt för hörselskadade och döva att ta del av kulturutbudet. Det tillhör dock inte vanligheten att de filmer som är med i en del av utställningar även finns i textad version. Konferenslokalerna Stora och Lilla knäppingen högst upp i byggnaden är utrustade med hörslinga. Dock har man börjat anordna föredrag och föreläsningar vid entrén till museet istället, eftersom rullstolsburna inte kan ta sig upp till tredje våningen. Man anordnar även föreläsningar, föredrag och konferenser i en byggnad på gården, men det finns varken en hörselslinga där eller i entrén. Museet har inte någon form av audioguide till sina utställningar och ingen i personalen kan teckenspråk. Det finns heller inte något visuellt brandlarm i lokalen.

Betyg: 2 av 5

Som rörelsehindrad
Det finns inte längre någon handikapparkering i anslutning till museet. Gångvägen fram till museet är annars både bred och jämn och leder hela vägen fram till entrédörrarna som kan öppnas med hjälp av en dörröppnare placerad i bra höjd. När man trycker på dörröppningsknappen så öppnas båda dörrarna samtidigt och gör entrén mycket rymlig. Någon tröskel i byggnaden kan utgöra ett hinder, men överlag är det inga problem med den sortens framkomlighet. Det finns endast en handikapptoalett och denna är belägen på bottenplanet. Hissen går inte till vissa av utställningarna och inte heller till föreläsningssalen. Receptionsdisken är något hög på den sidan man ser direkt när man kommer in, men disken är formad som ett L och på långsidan finns en nedsänkt sektion som lämpar sig för rullstolsburna. Över lag så är informationstext, hissknappar och texterna i utställningarna placerade på bra höjd. Det finns flera platser man kan sitta och vila på runt om på museet, även i hissen. Det närliggande café och restaurang som ligger i anslutning till museet är mycket svåråtkomligt för rullstolsburna. Dessa hör dock inte till museet utan är ett eget företag, men eftersom det angränsar till museet tycker vi att även det borde vara handikappanpassat. Cafét är dels svårt att komma in i för rullstolsburna och helt omöjligt om du sitter i paramobil, eftersom handikappshissarna upp till cafét inte är tillräckligt starka för att lyfta en sådan. Det är dessutom så trångt att man även utan rullstol har svårt att komma fram. Kassan/disken är alldeles för hög för att man som rullstolsburen lätt ska kunna få kontakt med personalen bakom. Telefonen som finns för allmänheten på museet är inte placerad så att man som rullstolsburen kan nå upp till den. Museet har i övrigt inskaffat en rullstol för utlåning till sina besökare.

Betyg: 2 av 5

Övrigt
Stadsmuseet planerar en ombyggnad av hiss så tillgängligheten i museet ska bli större. Hissen ska framför allt öka tillgängligheten till föreläsningssalen som just nu är begränsat för en funktionshindrad. Personalen är annars mycket hjälpsam, tillmötesgående och intresserad av att utveckla och anpassa museet till personer med funktionshinder. De informerar både om det som är positivt och negativt med museets handikappsanpassning och vad som är planerat att göra åt det negativa.

Sammanfattning
Man måste ta hänsyn till att museet är inrymt i äldre lokaler, vilket gör det extra svårt att handikappanpassa. Men ändå finns det många delar som skulle kunna åtgärdas utan större ombyggnationer, så som audioguider och visningar där man får känna på utställningsföremålen bland annat. Vi tycker inte att museet håller måttet och anser att man bör se över vad man kan göra för att underlätta för funktionshindrade, främst hörselskadade, döva, synskadade och blinda.

Helhetsbetyg: 2 av 5

Fältundersökning: Arbetets Museum – Modern byggnad med moderna lösningar

Historik
Arbetets museum ligger i Norrköping, inrymd i den gamla fabriksbyggnaden Strykjärnet på ön Laxholmen mitt i Motala ström. Museet invigdes i december 1991 och har sedan dess haft fri entré. Arbetets Museums uppdrag är att dokumentera arbetet och levandegöra arbetets historia genom att vara ett forum för debatt och gestaltning av kvinnors och mäns arbetsliv och arbetsförhållanden samt starta, driva och stödja forskning inom museets verksamhetsområde.

Som synskadad, blind eller med läs- & skrivsvårigheter
Det är en lutning som är i brantaste laget vid entrén men en ledstång har satts dit för att underlätta detta. Det är stora ytor och inga hinder vilket underlättar orienteringen i lokalerna. Byggnaden saknar dessutom helt trösklar. Det är stora och tydliga skyltar för navigering i lokalerna. Arbetets Museum har ett referensbibliotek där det än så länge inte finns några punktskriftsböcker, vilket beror på bristande intresse, men vid förfrågan verkade de öppna för att införskaffa sådana. Det finns ofta utställningar där det finns möjlighet att ta på föremål.

Betyg: 4 av 5

Som hörselskadad eller döv
Det är en lugn och behaglig ljudnivå, möjligtvis med undantag för cafeterian och restaurangen där det av förklarliga skäl kan vara lite mer ljud. All väsentlig information är visuell samt att museet har en timanställd som kan teckenspråk som kan följa med på visningar om det sammanfaller att hon att hon arbetar. När visningar för personer med hörselskador görs har Museet kontakt med tolkningsgruppen. Det finns en konferenslokal med hörslinga. Det är inte vanligt att svenskspråkiga filmer som är delar av utställningar textas. Museets brandlarm är visuellt.

Betyg: 4 av 5

Som rörelsehindrad
Vägen fram till Arbetets Museums entré består av kullersten. Entrén är rymlig och har dörrar som öppnas automatisk. Dessutom finns tydliga skyltar som talar om att de öppnas mot dig. Vid den något branta lutningen i entrén finns det en ledstång att ta hjälp av. Hela byggnaden saknar trösklar och utställningarna befinner sig i stora och öppna lokaler och är därför lätta att ta del av. Det finns två stora och rymliga hissar varav den ena har knapp för dörröppning och leder direkt ut på de öppna plan där café, restaurang eller utställningarna äger rum. Både restaurangen och caféet är rymliga. Det finns handikapptoaletter på flera plan men handikapparkeringar som tidigare fanns i närheten av byggnaden har nu tagits bort i förmån för Universitetets nya Kårhus. Arbetets Museum har avtal med kommunen som tillåter parkering på det närliggande torget.

Betyg: 5 av 5

Övrigt
Personalen på Arbetets Museum har varit väldigt trevlig och hjälpsam vid de tillfällen vi haft kontakt med dem.

Sammanfattning
Lokalerna Arbetets Museum befinner sig i är i stort sett perfekta för det här ändamålet. Mycket öppna ytor, stora och rymliga hissar och dessutom helt utan trösklar. Utställningarna har stora ytor och blir då inte trånga och svåra att ta sig runt i. Det är en lugn och behaglig ljudnivå och väldigt enkelt att hitta den information man är ute efter via stora och tydliga skyltar.

Helhetsbetyg: 4 av 5

Enkätsvar: Stadsmuseet

En enkät som skickades ut till Stadsmuseet.

Finns det något skriftligt måldokument, handlingsprogram eller annat som rör funktionshindrade inom ert verksamhetsområde?

Svar: Handikapp politiskt program från 2002.

Gör en sammanfattande bedömning av tillgängligheten för personer med olika funktionshinder. (ex. fysisk tillgänglighet i form av hissar, handikapptoaletter, passager och tillgänglighet i form av anpassad/e litteratur, föreställningar, utställningar etc.)

Svar: Hiss saknas till vissa utställningar och till föreläsningssal.

Finns det några konkreta planer på att öka tillgängligheten för olika funktionshindrade? I så fall på vilket sätt?

Svar: Hiss till föreläsningssal.

Finns det något regelbundet samarbete med handikapporganisationer eller liknande organisationer/institutioner?

Svar: Inte från museet.

Finns det någon som är särskilt ansvarig för frågor som rör funktionshindrade?

Svar: Centralt i kommunen på Vård- och Omsorgskontoret finns två avdelningar, en för handikappomsorgsprogrammet och en för myndighetsutövning, handikappsomsorg.

Enkätsvar: Stadsbiblioteket

En enkät som skickades ut till Norrköpings stadsbibliotek.

Finns det något skriftligt måldokument, handlingsprogram eller annat som rör funktionshindrade inom ert verksamhetsområde?

Svar: Tillgänglighetsplan, i övrigt lyfts tillgänglighet fram i Verksamhetsplan, Marknadsföringsplan, Medieplan och Biblioteksplan (under arbete).

Gör en sammanfattande bedömning av tillgängligheten för personer med olika funktionshinder. (ex. fysisk tillgänglighet i form av hissar, handikapptoaletter, passager och tillgänglighet i form av anpassad/e litteratur, föreställningar, utställningar etc.)

Svar: Går att hitta på vår hemsida under rubrikerna: talböcker och tillgänglighet (vi avser att ändra sidan för att göra detta mer synligt). Vi har också en folder där vi presenterar vad biblioteket kan erbjuda för den som har svårt att läsa tryckt text.

Finns det några konkreta planer på att öka tillgängligheten för olika funktionshindrade? I så fall på vilket sätt?

Svar: Vi kommer under året att byta hyllor och möblera om på b.v. och därigenom göra anpassade medier mer synliga. En ombyggnad av bl. a. hissar och toaletter planeras.

Finns det något regelbundet samarbete med handikapporganisationer eller liknande organisationer/institutioner?

Svar: Vi har en tillgänglighetsgrupp på biblioteket som träffas 2-3 gånger per år. Vi bjuder även in representanter från HSO och kommunala handikapprådet till dessa möten.

Finns det någon som är särskilt ansvarig för frågor som rör funktionshindrade?

Svar: Ja, undertecknad, eftersom jag ansvarar för talboks- och bokenkommer-verksamheten på stadsbiblioteket.

Enkätsvar: Bio Harlekinen

En enkät som skickades ut till Bio Harlekinen.

Finns det något skriftligt måldokument, handlingsprogram eller annat som rör funktionshindrade inom ert verksamhetsområde?

Svar: Vi jobbar efter kommunens handikappspolitiska program, kulturdelen

Gör en sammanfattande bedömning av tillgängligheten för personer med olika funktionshinder. (ex. fysisk tillgänglighet i form av hissar, handikapptoaletter, passager och tillgänglighet i form av anpassad/e litteratur, föreställningar, utställningar etc.)

Svar: Vi har en mkt god tillgänglighet på Konstmuseet där filmvisningarna sker, med handikapptoalett, automatiska dörröppningar, möjlighet att se film om man sitter i rullstol eller har rullator etc. Hiss finns också.

Finns det några konkreta planer på att öka tillgängligheten för olika funktionshindrade? I så fall på vilket sätt?

Svar: Ja, ordna särskild bio med syntolkning

Finns det något regelbundet samarbete med handikapporganisationer eller liknande organisationer/institutioner?

Svar: Kommunens samordnare för kultur inom omsorgen har börjat visa film för sina grupper av äldre.

Finns det någon som är särskilt ansvarig för frågor som rör funktionshindrade?

Svar: Nej

Eventuella övriga synpunkter och kommentarer

Med framtidens digitalbio kommer det bli lättare att på alla filmer (framförallt de svenska) jobba med textning för döva, och kanske också syntolkning för blinda.

Enkätsvar: Norrköpings konstmuseum

Här följer en enkät som skickades till Norrköpings konstmuseum.

Finns det något skriftligt måldokument, handlingsprogram eller annat som rör funktionshindrade inom ert verksamhetsområde?

Svar: Vi på Norrköpings Konstmuseum är ett kommunalt museum och rättar oss efter riktlinjer som kommunen utarbetat. De riktlinjerna finns beskrivna i flera dokument bla. :
Handikappolitiskt program
Att bygga tillgängligt
Riktlinjer i tillgänglighet

Gör en sammanfattande bedömning av tillgängligheten för personer med olika funktionshinder. (ex. fysisk tillgänglighet i form av hissar, handikapptoaletter, passager och tillgänglighet i form av anpassad/e litteratur, föreställningar, utställningar etc.)

Svar: Den fysiska tillgänglighet är god för handikappade. Det finns handikappramp för att ta sig in, det finns hiss, vi lånar ut rullstolar, det finns handikapptoalett m.m

Däremot finns inte litteratur eller information med blindskrift tex. Museets utställningar är inte heller anpassade för synskadade på så sätt att det inte finns ex. texter med blindskrift.

Däremot så har vi anpassade visningar för personer med funktionshinder och synskadade och vi har läsprojekt tillsammans med bla. biblioteket där vi särskilt riktar in oss på elever med läs och skrivsvårigheter. I museets bildverkstad har vi också programverksamhet där personer med olika funktionshinder och synskadade deltar. Museipedagogen anpassar visningen/verkstaden efter varje enskild grupp.

Finns det några konkreta planer på att öka tillgängligheten för olika funktionshindrade? I så fall på vilket sätt?

Svar: Nej, inte mer än att vi hela tiden erbjuder anpassade visningar och verkstad.

Finns det något regelbundet samarbete med handikapporganisationer eller liknande organisationer/institutioner?

Svar:Nej, inte mer än att det regelbundet kommer funktionshindade/ handikappade till bla. vår bildverkstad. Men det är snarare skolverksamhet där det ingår funktionshindrade och handikappade, än organisationer.

Finns det någon som är särskilt ansvarig för frågor som rör funktionshindrade?

Svar: Nej, inte på Konstmuseet men inom kommunen.

Enkätsvar: Arbetets Museum

Här följer ett enkät som skickades till Arbetets museum för att ta reda på mer om vad som görs för att göra kultur tillgängligt för alla.

Finns det något skriftligt måldokument, handlingsprogram eller annat som rör funktionshindrade inom ert verksamhetsområde?

Svar: Ja

Gör en sammanfattande bedömning av tillgängligheten för personer med olika funktionshinder. (ex. fysisk tillgänglighet i form av hissar, handikapptoaletter, passager och tillgänglighet i form av anpassad/e litteratur, föreställningar, utställningar etc.)

Svar: Arbetets museum har beställt en kartläggning angående den fysiska tillgängligheten. Den visade att den typen av tillgänglighet var god. Vid egna utställningsproduktioner och program ser vi över tillgängligheten, även information och bemötande.

Finns det några konkreta planer på att öka tillgängligheten för olika funktionshindrade? I så fall på vilket sätt?

Svar: Under 2006 genomfördes projektet Fokus: Funktionshinder på museet. Då upprättades bland annat ett kontaktnät med experter på området. Nu är tanken att museet ska arbeta mer operativt med att förbättra tillgängligheten i alla avseenden.

Finns det något regelbundet samarbete med handikapporganisationer eller liknande organisationer/institutioner?

Svar: Som sagt, vi har goda kontakter med organisationer som HSO, FUB och enskilda personer. Vi har kontakt med ett företag som tar fram evakueringshjälpmedel för funktionshindrade.

Finns det någon som är särskilt ansvarig för frågor som rör funktionshindrade?

Svar: Museets lektor har ansvarat för projektet under 2006. Nu ska alla avdelningar på museet arbeta fram handlingsplaner för hur de kan förbättra tillgängligheten. Fastighetsansvarige arbetar kontinuerligt med att se över säkerhet och tillgänglighet.

Information: Reumatikerdistriktet i Östergötlands län

Reumatikerdistriktet i Östergötland är en del av ett stort nätverk för reumatiker. Vi är en av 24 länsföreningar som i sin tur har totalt 201 lokala föreningar runt om i landet. Vi har över 3500 medlemmar i länet och 62000 i landet. Du är också välkommen till oss.

Mer information:
Reumatikerdistriktet i Östergötlands län - http://www.ostergotland.reumatikerforbundet.org/

Information: Östergötlands Dövas Länsförbund

Östergötlands Dövas länsförbund (ÖDL) arbetar för alla i länet som behöver teckenspråket.

Det gäller:
* Oss som är döva
* Oss som blivit döva under barn - eller ungdomsåren.
* Oss som har vissa hörselrester, men som teckenspråket ger den säkraste kommunikationen.

För dem av oss som är födda döva är teckenspråket det första språket och det språk som vi kan utveckla på samma sätt som hörande kan utveckla talspråket. Det svenska talspråket är för oss ett andra språk, men är ändå mycket viktigt. För dem av oss som blivit döva under barn- och ungdomsåren blir teckenspråket med tiden huvudspråket.

Vi som använder teckenspråket i vår kommunikation tillhör en språklig minoritet. Vi har grava hörselskador eller fullständig dövhet, men vår tillhörighet är snarare kulturell och språklig, än medicinsk och hörselteknisk. Att tillhöra en språklig minoritet innebär att man får del av en särskild kulturell gemenskap, som på olika sätt skiljer sig från andra grupper. Ett samhälle med många levande kulturer är ett rikt samhälle.

På grund av dövheten kan vi döva inte välja kultur tillhörighet. Samhället måste istället stödja vårt språk och vår kultur så att de besvaras och utvecklas.

För att vi skall orka med vårt livssituation är gemenskapen med andra döva viktigt. Tillsammans med medmänniskor som också använder teckenspråk, umgås vi utan ansträngning och får säker information, samt har lätt att ge uttryck för våra tankar och känslor.

Det är kunskapen om vad dövheten innebär i livet, och perspektivet över detta, som får oss att välja grupptillhörighet. Vi kräver att vårt val respekteras. Därför finns det två daghem i Linköping och Norrköping med teckenspråkskunnig personal, så att döva barn kan utvecklas redan före grundskolan.

Mer information:
Östergötlands dövas länsförbund - http://www.odl.nu/

Information: SRF – Synskadades riksförbund

Synskadades Riksförbund, SRF, är synskadades egen intresseorganisation. Vi arbetar för att synskadade ska kunna leva ett aktivt och jämlikt liv inom alla samhällsområden. SRF arbetar också mot diskriminering av synskadade, att synskadade blir orättvist behandlade och illa bemötta på grund av sitt funktionshinder. Vi vill också göra det möjligt för synskadade att träffas för att utbyta erfarenheter och ha trevligt tillsammans.

Vi har cirka 15 000 medlemmar runt om i Sverige. Medlemmarna tillhör lokalföreningar som jobbar med kommunala intressefrågor till exempel för en bättre färdtjänst och personlig service. Föreningarna får stöd av distrikten som arbetar på läns- och landstingsnivå. SRF:s rikskansli i Enskede arbetar med påverkans- och opinionsarbete som berör hela SRF gentemot bland annat regering, riksdag och myndigheter.Alla synskadade kan bli röstberättigade medlemmar, övriga är välkomna som stödjande medlemmar.Högsta beslutande organ är SRF-kongressen och däremellan beslutar förbundsstyrelsen.

Riksorganisationen Unga synskadade, US, är en fristående organisation för unga synskadade i åldern 12-30 år, som ofta samarbetar med SRF i gemensamma intressefrågor.
Begreppet synskadad omfattar både blinda och synsvaga personer. Blinda saknar syn eller kan skilja mellan ljus och mörker. Synsvaga har nedsatt syn som inte kan korrigeras med vanliga glasögon. Synskadad är den person som upplever stora svårigheter i det dagliga livet på grund av synskadan, till exempel att det är svårt eller omöjligt att orientera sig eller att läsa tryckt text.

Mer information:
SRF - http://www.srfriks.org/

Information: SDR – Sveriges dövas riksförbund

SDR är ett partipolitiskt och religiöst obundet förbund med uppgift att tillvarata dövas sociala, ekonomiska, språkliga och kulturella intressen.

Teckenspråket är av central betydelse i all vår verksamhet, för vår gemenskap, självkänsla och kulturella identitet. Behovet av teckenspråk i livets alla skeden går som en ledstjärna och röd tråd genom vår verksamhet.

Att vara teckenspråkig döv är inte ett funktionshinder i vanlig bemärkelse. I en teckenspråkig miljö finns inget handikapp, i kontakten med hörande däremot uppstår ett kommunikationshandikapp. Det handlar inte bara om direktkontakt med hörande som inte behärskar teckenspråk, utan lika mycket om tolkbrist, om otextade TV-program och svenska filmer, om svårbegriplig samhällsinformation på svenska språket.

Språket är en grundläggande rättighet för varje individ. Genom språket får vi en kommunikation med andra personer, kan utbyta tankar och utveckla en medvetenhet.

Kommunikation på teckenspråk är en nödvändighet för döva men också en brygga mellan döva och hörande och en förutsättning för dövas aktiva deltagande i ett socialt liv i samhället. Kontakten med icke teckenspråkiga personer sker främst genom teckenspråkstolk. Det största hindret för oss är oförståelse och okunskap om vår speciella kultur, problem och behov i kombination. Därtill kommer en krympande samhällsekonomi, som får till följd att vi får kämpa oerhört hårt för att ens komma i närheten av den mängd kultur och den sociala, språkliga, tekniska och samhälleliga nivå som är en självklarhet för hörande.

Mer information:
Sveriges dövas riksförbund - http://www.sdrf.se/sdr/

Information: Handikappföreningarnas samarbetsorgan (HSO) i Norrköpings kommun

HSO Norrköping är en paraplyorganisation och består av 24 lokala handikappföreningar i Norrköpings kommun.

HSO är ett partipolitiskt och religiöst obundet samarbetsorgan för kommunens handikappföreningar. Genom HSO arbetar medlemsföreningarna tillsammans och lämnar varandra stöd. HSO:s syfte är att stärka föreningarnas gemensamma kamp för mänskliga rättigheter, full delaktighet och jämlikhet på alla områden i samhället.

HSO:s mål är att uppnå ett samhälle för alla. HSO:s uppgift är att verka för att medlemsföreningarnas intressen i gemensamma och övergripande frågor tas tillvara i samhället och att i dessa frågor samordna föreningarnas insatser.

Mer information:
HSO - http://www.hso.se
HSO: Norrköping - http://www.hso-norrkoping.org/
HSO: Östergötland - http://www.hso-ostergotland.org/

Information: De Handikappades Riksförbund

DHR, De Handikappades Riksförbund, är en organisation för människor med rörelsehinder.
DHR är en demokratisk organisation, politiskt och religiöst obunden.Vi verkar genom våra 21 distrikt och våra ca 200 avdelningar.

Den centrala organisationen arbetar med fokus på riksdag, regering och centrala myndigheter medan distrikten arbetar gentemot sina respektive landsting.I avdelningarna drivs de intressepolitiska frågorna på kommunal nivå.

Inom DHR finns också ett antal nätverk där medlemmar gått samman för att driva just "sin" fråga. Det kan handla om långvarig smärta, äldrefrågor eller bilstödsfrågor.

DHR nöjer sig inte med att erkänna principen om alla människors lika värde. Vi arbetar för att förverkliga den. Genom att skapa opinion och påverka de politiska besluten kan vi förändra samhället.

Vi kallar det för intressepolitik.

Norrköpingsavdelningens uppgift är att inom Norrköpings kommun verka som en intresseorganisation med målsättningen att förbättra rörelsehindrades situation och villkor.

Mer information:
De handikappades riksförbund - http://www.dhr.se/
De handikappades riksförbund: Norrköpingsavdelningen - http://www.dhrnorrkoping.com/

Information: Hörselskadades förening Linköping, Aktiv Hörselvård.

Under namnet Intressegrupp Johannelund bedrivs samma verksamhet som förut d.v.s. möten, Öppet Hus, Batterier, Slingbevakning och Servicehusverksamhet. Dessutom kan vi alla delta i de aktiviteter och utnyttja de möjligheter, som medlemskapet i Hörselskadades förening Linköping och Hörselskadades Riksförbund berättigar till.

Detta senare innebär bl.a. att vi genom Riksförbundet med dess nästan 35 000 medlemmar och stor lobbyverksamhet kan stödja kampen för förbättrad hörselvård utan höga avgifter och långa köer, utökad textning på film och TV, tolkservice, teleslingor mm. Vi får tidningen Auris 8 gånger om året och medlemsbladet Östergyllen två gånger om året med information om föreningsaktiviteter inom länet.

På kansliet på Fontänen, måndagar och torsdagar 10 – 12 och i Övre salen Johannelunds kyrka onsdagar 10-12 kan vi få råd och hjälp och köpa batterier. Vidare finns det kurser, utbildningar och föredrag, t.ex. har det varit Mèniérekväll och Tinnituskväll. Vi får en del allmänt t.ex. bensinrabatt, rabatt på Silja Line, Scantic Hotels, utbildningar och telefoner.

Medlemsavgiften för att få allt detta är normalt 155:- kr per år.

Mer information:
Aktiv hörselvård - http://home.swipnet.se/aktivhorselvard/